Jan Myrdal

Jan Myrdal är född 19 juli 1927 i Matteus församling, Stockholms stad. Barndomen tillbringades med föräldrarna i Genève, New York – där han gick i junior high school 1938-40 – och Stockholm. Mycket långa tider i Sverige var han placerad hos olika släktingar runt om i landet och gick där i skola. I Sverige har han dock – då han var astigmatisk dyslektiker – inget godkänt skolbetyg efter fjärde klass i folkskola 1938. Han är en svensk författare, skribent och debattör; då han skrivit och publicerat inom de flesta genrer föredrar han att kallas skriftställare. Han är litterär hedersdoktor vid Upsala College University i New Jersey och filosofie hedersdoktor vid Nankai University i Tianjin i Kina.

Myrdal är sedan femtio år gift med konstnären Gun Kessle, som stått för illustrationer och fotografering till många av hans böcker. Han är son till Alva och Gunnar Myrdal, bror till Sissela Bok och Kaj Fölster samt far till Janken Myrdal i äktenskapet med arkitekt Nadja Wiking (1948 – 1952) och Eva Myrdal i äktenskapet med socionom Maj Lidberg (1952 – 1956)

Han kom i kontakt med kretsen kring Clarté (då Kulturfront) 1942 och gick med i Sverges Kommunistiska Ungdomsförbund våren 1943. På SKU:s kongress midsommaren 1944 när han skulle fylla sjutton rapporterade han om arbetet bland skolungdom. Politiskt verkade han senare i SKU och DU och arbetade internationellt för Världsungdomsfestivalerna i Budapest 1949, Berlin 1951, Bukarest 1953 och Moskva 1957. Han var placerad i DUV:s sekretariat i Budapest 1953. Sedan ett halvsekel är han partilös; de fem åren (1958 – 1963) i Väst-, Central-, Syd- och Öst-Asien skärpte hans hållning och hans kritik mot den västliga och officiella kommunismen blev närmast vad som med en dåtida fransk term kallades tiermondistisk. (Se bl. a. Kulturers korsväg/Resa i Afghanistan 1960.)

Mest känd blev han i officiell debatt därför kanske som en av den svenska så kallade maoismens och radikala vänsterns främsta röster under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal.

Jan Myrdal hade efter en rad kvarsittningar i Bromma läroverk lämnat Höglandsskolan våren 1944 för att skriva, men hade i början svårt att få sina texter publicerade i mer officiella medier och blev där refuserad. Hösten 1944 anställdes han som journalist på Värmlands Folkblad. Han debuterade litterärt i All Världens Berättare och Folket i Bild 1950 och som dramatiker 1953 på eget förlag med pjäsen Folkets hus. Han utkom sedan med romanen Hemkomst på Tidens Förlag 1954.

Boken Rapport från kinesisk by från 1963 innebar ett internationellt genombrott för Myrdal. Det är en dokumentär reportagebok från den lilla byn Liu Lin i Kina. Till denna by har han sedan återvänt flera gånger för att beskriva byn utifrån förändringar i det kinesiska samhället. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet gjorde sig Myrdal känd som en central gestalt för den radikala vänstern i Sverige. Varje söndag publicerades hans skriftställningar i Aftonbladet. År 1968 utkom hans även internationellt uppmärksammade bok Confessions of a Disloyal European. År 1971 var Myrdal vidare med och grundade tidskriften Folket i Bild/Kulturfront. Han deltog aktivt i att utforma dess riktlinjer; en föreningsdemokratiskt (inte redaktionsdemokratiskt) styrd partipolitiskt och religöst oavhängig tidskrift som helt grundades på de tre parollerna: Försvar av yttrande- och tryckfriheten; för en folkets kultur; antiimperialism. Den skall följa den traditionella svenska folkrörelsedemokratiska traditionen med av stämman vald ordförande/ansvarig utgivare och där beslutade publiceringsprinciper, tar inte emot något statligt eller kommunalt stöd, accepterar inga korporativa organ som Pressens opinionsnämnd utan står helt på Tryckfrihetsförordningens grund. Jan Myrdal var dess ordförande/ansvarige utgivare 1971-72 och 1987-89 och har även periodvis suttit med andra uppdrag i dess styrelse. Han är även medlem i Sveriges författarförbund och The Authors Guild i New York, han har varit medlem i Publicistklubben och Svenska PEN-klubben.

Tillsammans med Gun Kessle har Myrdal gjort otaliga resor till länder i tredje världen, exempelvis Afghanistan, Indien, Kambodja, Mexiko och, som nämnts ovan, Kina. Resorna har resulterat i reseskildringar som Resa i Afghanistan (1960), Turkmenistan (1965), Indien väntar (1980) och México (1995).

År 1982 utkom Barndom, där Myrdal bland annat öppenhjärtigt beskriver konflikter med sina föräldrar och kritiserar deras uppfostringsmetoder. Då Alva och Gunnar Myrdal var allmänt hyllade i Sverige orsakade sonens kritik stor uppståndelse. Efter Barndom fortsattes hans svit av jagromaner – där Confessions (1968) var den första – med En annan värld (1984), Tolv på det trettonde (1989), När Morgondagarna sjöng (1994). Maj. En kärlek (1998) och Gubbsjuka (2002).

Myrdals politiska ställningstaganden har gett upphov till konflikter alltsedan 1944 då statsmninister Per Albin Hansson bad Gunnar Myrdal se till att Jan Myrdal höll tyst i offentligheten om regeringens politik under krigsåren. Hans ställningstaganden mot Förenta staternas atombomb mot Japan, dess krig i Korea (med dess experimentella användandet av japanska bakteriekrigsmetoder mot Korea och Kina), Sydostasien, Irak och Afghanistan; mot Sovjetunionens ockupation av Tjeckoslovakien och krig mot Afghanistan har väckt starka känslor på olika håll liksom hans stöd för inbördes oförenliga politiska rörelser som Enver Hoxhas i Albanien, Pol Pots i Kampuchea och Naxaliternas i Indien. Hans kritik av svensk inrikespolitik, av den politiska polisen och den enligt hans mening självupplösande borgerliga demokratin (se Lag utan ordning, 1975) har varit mycket hård och ett hans angrepp på Högsta Domstolens politiska agerande ledde till ett till tryckfrihetsåtal – där hans text av juryn frikändes. Han har beskrivit staten Sverige som en skenbarhet; en plebicitär byråkrati av Napoleon III:s modell

Hans principiella försvar för en Faurissons yttrandefrihet liksom hans diskussion 1997 om det militära ingripandet på Himmelska fridens torg i Peking 1989 som en tragisk ”politisk nödvändighet” vilken räddade Kinas nationella existens efter den kinesiska regeringens förvirring och oförmåga att korrekt lösa konflikten. Myrdal själv menade att de som kritiserat honom var ovilliga eller oförmögna att diskutera i sak. I samband med detta krävde flera ledande medlemmar av Svenska PEN-klubben, däribland Per Wästberg, Thomas von Vegesack och Agneta Pleijel att Gun Kessle och Jan Myrdal skulle uteslutas ur föreningen men misslyckades uppnå majoritet för sitt förslag.

Böcker på svenska
Folkets hus (1953
Hemkomst (1954)
Jubelvår (1955)
Att bli och vara (1956)
Badrumskranen (1957)
Kulturers korsväg (1960). Senare upplagor under titeln: Resa i Afghanistan.
Rescontra (1962)
Bortom berg och öknar. Afghanistan ett framtidsland (1962)
Rapport från kinesisk by (1963)
Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell (1964)
Söndagsmorgon (1965)
Turkmenistan (1966)
Kinesisk resa (tillsammans med Gun Kessle (1966)
Fallet Myglaren (1967)
Moraliteter (1967)
Skriftställning (1968)
Ansikte av sten (tillsammans med Gun Kessle) (1968)
Garderingar (1969)
Skriftställning 2 (1969)
Kina. Revolutionen går vidare (tillsammans med Gun Kessle) (1970)
Albansk utmaning (tillsammans med Gun Kessle) (1970)
Tal om hjälp (1971)
Skriftställning 3 (1971)
B Olsen löper livet ut (1972)
Ett femtiotal (1972)
Skriftställning 4 (1973)
Den onödiga samtiden (tillsammans med Lars Gustafsson) (1974)
Skriftställning 5 (1975)
Karriär (1975)
Lag utan ordning: Skriftställning 6 (1975)
Kinesiska frågor från Liu Ling 1975 (1976)
Tyska frågor: skrifställning 7 (1976)
Ondskan tar form (tillsammans med Gun Kessle) (1976)
Kina efter Mao Tsetung (1977)
Avgörande år: Skriftställning 8 (1977)
En världsbild (tillsammans med Gun Kessle) (1977)
Klartexter: Skriftställning 9 (1978)
Skriftställning 10 (1978)
Kampuchea och kriget: Skriftställning 11 (1978)
Kampuchea hösten 1979 (1979)
Indien väntar (tillsammans med Gun Kessle) (1980)
Strindberg och Balzac (1981)
Dussinet fullt: Skriftställning 12 (1982)
Barndom (1982)
Kinesisk by 20 år senare (1983)
Bortom bergen, (tillsammans med Gun Kessle) (1983)
Den trettonde: Skriftställning 13 (1983)
En annan värld (1984)
Ord och avsikt (1986)
14! Skriftställning 14(1987)
Brev från en turist (1987)
En Meccanopojke berättar. Anteckningar om ett borgerligt förnuft (1988)
3 x Sovjet (1988)
En annan ordning: Skriftställning 15 (1988)
Tolv på det trettonde (1989)
Pubertet (1989)
Franska revolutionens bilder (1989)
Fem år av frihet (1990)
På resa (tillsammans med Gun Kessle) (1991)
Bortom berg och öknar. Tre klipptempel vid Sidenvägen (1991)
Tidens ålder: Skriftställning 16 (1992)
Det nya Stor-Tyskland: Skriftställning 17 (1992)
När Västerlandet trädde fram (tillsammans med Gun Kessle) (1992)
Inför nedräkningen (1993)
En fest i Liu Lin (tillsammans med Gun Kessle) (1994)
När morgondagarna sjöng (1994)
André Gill (1995)
México (tillsammans med Gun Kessle) (1995)
Drömmen om det goda samhället: kinesiska affischer 1966-76 (tillsammans med Per-Olow Leijon) (1996)
I de svartare fanors tid: Skriftställning 18 (1998)
Maj. En kärlek (1998)
Om vin (1999)
Johan August Strindberg (2000)
”Päronbageriet” : om mångtydig karikatyr som politiskt vapen (2001)
Det odelbara ordet: Skriftställning 19 (2002)
Synd och nåd. Romansk kyrkoskulptur. (tillsammans med Gun Kessle) (2002)
Gubbsjuka (2003)
Meccano. Ingenjörsvetenskap för gossar. (2005)
Sälja krig som margarin (2005)
Medvetandet gör oss ansvariga. Valda texter 1957-2007 (2007)
(Korrigerad av Jan Myrdal)