Familjens, privategendomens och statens ursprung omslag

Familjens, privategendomens och statens ursprung

Författare: Friedrich Engels

Sidantal: 183

ISBN: 9789197636049

Utgiven 2008

Familjens privategendomens och statens ursprung. I anslutning till Lewis H. Morgans forskningar.

Familjens, privategendomens och statens ursprung (1884) är ett av marxismens grundläggande dokument. Med utgångspunkt från dåtidens senaste forskning använder Friedrich Engels den materialistiska historieteori som han och Karl Marx utarbetat för att förklara hur klassamhället, staten och kvinnoförtrycket uppstått. De var ett oundvikligt resultat av den ekonomiska utvecklingen och just därför kommer de en dag att försvinna.

Med förord av Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap:

”Engels bok är den socialistiska feminismens mest citerade klassiker. Engels formulerade en tidig kritik av sexualitetens sociala reglering som en beståndsdel av den politiska ekonomin. Denna kritik, och det förändringsarbete som är förknippat med den, är ett av huvudargumenten för socialistiska feminister. Engels radikala vision syftar till att upphäva privategendomen, lönearbetet och kärnfamiljen. Genom denna förändring frigörs både kvinnan och mannen”

Pressklipp, hyllningar och sågningar

”Friedrich Engels bok ‘Familjens, privategendomens och statens ­ursprung’ som nu kommit i nyutgåva är en krönika över par­relationens och den patriarkala statens utveckling. Texten är skriven 1884. Måste man göra lång­sökta tolkningar för att den ska säga oss något om våra liv? Vår tids stötande och blötande av familjeideal är knappast nytt, ­förstår var och en som läser Engels. Diskussionen om kärnfamiljens eventuella skadlighet är ungefär lika gammal som den privata äganderätt som en gång födde ­monogamin.” (Malena Rydell, Dagens Nyheter 17/6 2008) Läs hela

”Vad finns det då för skäl att läsa ett så pass gammalt arbete? Tiina Rosenberg ger i ett kort förord några feministiska och anti-heterosexistiska skäl att läsa skriften. Andra skäl är Engels klarläggande, med stöd av Morgan, av kopplingen mellan ägande, familjestrukturer och släktskapssystem, till exempel sexuella relationer. Och framförallt ger Engels oss en nyckel att tolka vår förhistoria. Det är även idag befriande att läsa hur borgarklassens myt om kärnfamiljens historiska primat pulvriseras (…) Förlaget skall ha stort beröm för utgivningen.” (Ulf Karlström, Folket i Bild/Kulturfront nr 4/2008)

”Engels grandiosa försök att skriva familjens historia vilade på dåtidens antropologiska kunskaper om släktskap i andra kulturer och de då mycket populära idéerna om ett ursprungligt matriarkat. I dag vet vi att sambanden mellan familjeformer och ekonomi är långt mer komplicerade än vad Engels kunde ana. Få tror att det finns en punkt i historien då kvinnoförtryck uppstod. Men den grundläggande insikten att det finns samband mellan ett samhälles ekonomiska ordning och hur man organiserar kärlek, sexualitet och fortplantning gör Engels bok också till en feministisk klassiker. Det gäller inte minst hans analys av prostitutionen och den monogama kärnfamiljen som två sidor av samma mynt. I båda sammanhangen var kvinnan köpt och förslavad, menade Engels, och vände upp och ned på den tidens moraliska tudelning i horor och ärbara kvinnor. Intressant är också hans sätt att se den västerländska familjeformens kulturbundenhet i ljuset av andra kulturer och inte nödvändigtvis betrakta den som överlägsen.” (Lena Gemzöe, Arbetaren nr 21/2008)

”Engels trodde att vi stod inför en omvälvning där 1800-talets patriarkala monogami, liksom dess följeslagare prostitutionen, skulle försvinna. Fram skulle ett nytt samhälle växa, där män snarare blev verkligt monogama än kvinnorna polygama, och de skulle okomplicerat skilja sig när kärleken dog. I dag kallas det seriell monogami. Engels var öppen för att sexualiteten i framtiden kommer att organiseras på okända sätt. Men han kunde inte tänka utanför den samlevnadsform som föddes tillsammans med privategendomen och staten.” (Ann Charlott Altstadt, Aftonbladet 5/4 2008)
Läs hela

”En återpublicering av Engels bok idag skulle, för att göra den rättvisa, kräva att den sattes i ett historiskt sammanhang. Den skulle även gagnas av en schematisk genomgång av hur dess tankar har utvecklats inom den socialistiska rörelsen. Med Murbruks publicering tillgodoses varken det ena eller det andra. Dess inramning nu för snarare tankarna till lanseringen av ett stridbart inlägg i samtidsdebatten.” (Linnea Nilsson, Flamman 3/4 2008) Läs hela

”Författaren ger här inte ‘ett perspektiv’; han är ute efter sanningen och bara sanningen. Om han når den låter jag vara osagt; trots allt visar hans bok att vetenskapen i alla fall ibland faktiskt är kumulativ, att gårdagens kunskap inte alltid är den bästa. Men han övertygar i alla fall mig om att kärlek och sexualitet inte bara är fria drifter, utan att de utformas på ett sätt som gynnar den för tillfället rådande ekonomin.” (Nina Björk, Dagens Nyheter 11/4 2008)